paulinapeltola

Idag har jag gått igenom 4 timmar plus lite till av smärta. Hemskt vad ens egen hjärna kan göra mot en, eller ens egna beslut.

och eftersom de var mitt beslut antar jag att jag får skylla mig själv ?! eller så trodde jag helt enkelt inte att det skulle bli såååååån smärta.

annars så lever jag ett ganska lyckligt lottat liv i andras ögon. och de har helt rätt. jag bor i en liten men mysig lägenhet, (inte ett ställe jag skulle välja att bo i hemma vid ) men den har allt jag behöver. jag börjar snart jobba, vilket ja ser framemot eftersom den här ön blir as trist efter ett tag om man är en arbetsnarkoman (vilket folk ofta anklagar mig för att vara) men jag kommer ha ett soft jobb, nästan lite som en eskortflicka, mingla och se till så att folk har det bra på en segelyatch (nej det är inte en SÅN yatch) det är en yatch för alla i filippinerna.
jag är omringad av underbara och intressanta människor hela tiden, en utav mina bästa vänner JEN
men ändå så längtar jag hem, så galet mycket.

mest av allt saknar jag stuvade makaroner och falukort :P